Cannabinoid Hyperemesis Syndrom (CHS) Förklarat

• 1. Vad är cannabinoid hyperemesis syndrom eller chs?
• 2. Identifiera symtomen på cannabinoid hyperemesis syndrom
• 2. a. Problemet med legalisering och skam kring cannabisanvändning
• 3. Diagnos och statistik om cannabinoid hyperemesis syndrom
• 3. a. Cannabisanvändning i usa och chs
• 3. b. Hur diagnostiseras cannabinoid hyperemesis syndrom?
• 4. Varför orsakar marijuana cannabinoid hyperemesis syndrom?
• 4. a. Motsatta tankar kring befintliga teorier
• 5. Vilka behandlingar finns för cannabinoid hyperemesis syndrom?
• 5. a. Varför hjälper varma duschar mot chs?
• 6. Är cannabis hyperemesis syndrom verkligen nytt?
• 7. Sammanfattning

Vad händer när behandlingen för ditt tillstånd blir tillståndet självt? Nya studier har visat att kraftig långvarig användning av marijuana kan leda till en störning som kallas Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, CHS. Medan cannabis ur medicinskt perspektiv vanligtvis har setts som en antiemetikum, vilket betyder att det hjälper mot illamående, har dessa nyare studier faktiskt funnit ett nytt mönster hos patienter som använder medicinsk marijuana där den motsatta effekten sker: extremt illamående och kräkningar. 

Så, vad är sambandet mellan cannabisanvändning och dessa kraftiga kräkningar? Svaret kan vara Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, även om detta är ett så pass nytt tillstånd att mer forskning fortfarande behövs. Låt oss gå igenom allt som finns att veta om CHS och reda ut vad denna nyupptäckta marijuana-relaterade störning handlar om.

1. Vad är Cannabinoid Hyperemesis Syndrom eller CHS?

Som namnet antyder är Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, även känt som Cannabis Hyperemesis Syndrom, en störning som tros orsakas av tung och långvarig användning av marijuana.¹ Hyperemesis är en term som används för att beskriva extrema kräkningar, hyper- betyder extremt på grekiska och -emesis innebär kräkning. Till exempel kan vissa kvinnor under graviditet uppleva ett tillstånd som kallas Hyperemesis gravidarum, vilket är ihållande illamående och svåra kräkningar, mycket mer än normalt morgonillamående. ²

Men hur kan det komma sig att marijuana, som ofta förskrivs för att lindra illamående och kräkningar vid andra medicinska behandlingar, som vid CINV (kemoterapi-inducerat illamående och kräkningar hos cancerpatienter), kan leda till motsatt effekt?

Låt oss försöka identifiera symtomen och möjliga orsaker till Cannabinoid Hyperemesis Syndrom innan vi drar några slutsatser. 

2. Identifiera symtomen på Cannabinoid Hyperemesis Syndrom

Precis som med alla andra medicinska tillstånd är det första vi behöver identifiera ett mönster av tecken och symtom på sjukdomen. Detta är exakt det första en läkare eller specialist gör när du söker deras hjälp – de frågar efter vad du känt eller upplevt. 

Att samla sådan information är nödvändigt för att försöka avgränsa möjligheterna till det ena eller andra tillståndet. När det gäller CHS är tecken och symtom uppdelade i tre olika faser:

Som nämnts i tabellen ovan kan man i CHS:ens första fas, prodromal-fasen, uppleva onormal smärta i buken samt illamående och kräkning tidigt på morgonen. De flesta gör inga förändringar i sina kostvanor under denna fas. ³

Samtidigt, eftersom cannabis ofta anses vara en effektiv behandling mot illamående och kräkningar, brukar de drabbade ofta fortsätta använda olika former av växten för att stoppa illamåendet. Ett annat vanligt symptom är att utveckla en rädsla för att kräkas. 

Under sjukdomens andra fas, hyperemetisk fas, blir symptomen så påtagliga att de inte kan ignoreras. Tecken och symtom under denna fas inkluderar: 

• Kontinuerligt illamående;
• Upprepade kräkningar, rapporter om upp till 40 kräkningstillfällen per dag har förekommit. ⁴
• Mag- och buksmärtor;
• Förändrade matvanor, minskat matintag;
• Tydlig viktnedgång;
• Uttorkning och andra tecken på vätskebrist;
• Dåliga sömnvanor;
• Och ovanliga dusch- eller badvanor som ett sätt att lindra symtomen. 

I den hyperemetiska fasen blir kräkningarna ofta mycket intensiva och kan kännas överväldigande, vilket i sin tur ofta leder till rädsla för att kräkas. De flesta söker medicinsk hjälp under denna fas. När tillståndet väl diagnostiserats, upphör den hyperemetiska fasen först när patienten slutar använda marijuana i någon form. Efter detta följer återhämtningsfasen. 

Under sjukdomens sista fas kan personen återfå aptiten och normalisera sina matvanor igen. Illamåendet och kräkningarna minskar, och kan försvinna helt; kroppsvikt kan återställas och dusch- och baderutiner normaliseras. 

Återhämtningsfasen kan ta dagar eller veckor innan man märker förändring. Ofta kommer symtomen tillbaka om patienten börjar använda cannabis igen. Det finns dock ett stort problem när det gäller diagnostisering och återhämtning från Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, och det handlar om cannabisens juridiska status och sociala acceptans. 

Problemet med legalisering och skam kring cannabisanvändning

Även om medicinsk användning av marijuana blir allt mer accepterad i olika länder världen över, är det juridiska läget och bristen på information om detta ämne ett stort hinder när det gäller CHS.

I länder där cannabis fortfarande är olagligt, varken för medicinsk eller rekreationell användning, vågar inte användare vara öppna mot läkare om sitt användande eller sina mängder, av rädsla för dömande eller eventuella konsekvenser. Dessutom, eftersom cannabis betraktas som ett medel för att lindra illamående och minska kräkningar, kan patienten tycka att det är irrelevant och onödigt att nämna sin frekventa och långvariga cannabis-användning, vilket leder till nästa problem vid diagnostisering av Cannabinoid Hyperemesis Syndrom. 

Bristen på information och behovet av forskning kring marijuana blir särskilt tydlig när vi tittar på CHS. För det första betraktas detta som ett relativt nytt tillstånd, även om det inte är helt sant, vilket vi ser längre fram. Eftersom detta anses som nytt eller förbisett, är många läkare inte ens medvetna om existensen av CHS än, så hur ska de då kunna diagnostisera det?

Det andra problemet som denna informationsbrist för med sig är att inga riktiga behandlingar förutom varma duschar eller bad, samt att sluta använda cannabis, hittills har funnits. Men hur ska något hittas om ingen ens letar? Sådan felinformation kan faktiskt leda till större risker och problem, kanske finns det en stor bakomliggande orsak som fortfarande inte har uppmärksammats.

Forskning om CHS måste snart stå i fokus. I takt med att legaliseringen av marijuana sprider sig världen över ökar också fallen av Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, då fler patienter får medicinsk cannabis mot andra besvär. 

3. Diagnos och statistik om Cannabinoid Hyperemesis Syndrom

Innan vi går in på hur Cannabis Hyperemesis Syndrom diagnosticeras, låt oss titta på några statistik och siffror. 

Cannabisanvändning i USA och CHS

USA började legalisera användningen av marijuana år 2009. Efter att amerikanska justitiedepartementet publicerat ett PM om att varken användare eller försäljare av medicinsk cannabis skulle åtalas, ökade rapporterna kring cannabisanvändning. Men är detta verkligen ett resultat av frigörelsen där användare vågar vara öppna, snarare än att det faktiskt blivit mer vanligt?

Oavsett om ökningen verkligen var faktabaserad eller inte, ökade andelen episodiska kräkningar i landet med 17,9 % jämfört med nivåerna före legalisering. Enligt Drug Abuse Warning Network (DAWN) ökade noteringarna om cannabis i medicinska journaler med 21 % mellan 2009 och 2011.^{5 6}

Sedan 2009 har rapporterna om hyperemesis ökat markant, och de fortsätter att öka med cirka 8 % per år. Särskilt stor ökning har noterats i delstater där cannabis legaliserats.

Man tror att detta CHS, som tidigare betraktades som ovanligt, kommer att bli en vanlig biverkning vid långvarig och intensiv användning av cannabis i takt med att cannabis legaliseras i fler länder världen över. 

Hur diagnostiseras Cannabinoid Hyperemesis Syndrom?

Vid diagnos av CHS kan förloppet se olika ut beroende på hur insatta vården är. Å ena sidan kan en patient med CHS behöva genomgå en mängd medicinska tester och undersökningar innan tillståndet slutligen upptäcks. Detta är vanligast där cannabis ännu inte är accepterat eller där patienter är rädda för att berätta om sitt cannabisbruk. 

Om bristen på information gäller någon av parterna krävs ofta flera tester för att utesluta andra orsaker till symtomen. Sådana tester kan vara följande:

• Elektrolyttester;
• Blodprov för anemi eller infektioner;
• Teser av enzymer från bukspottkörtel och lever;
• För kvinnor, graviditetstest; 
• Röntgen av buken för att hitta eventuella hinder;
• Övre endoskopi för att undersöka matstrupe och mage för orsaker till kräkningar;
• CT av huvud och buk för att utesluta nervsystem eller andra hälsoproblem kopplade till kräkningar;
• Urintest för att leta efter infektioner; 
• Och drogtester, som ibland kan ge framgångsrika svar. 

Å andra sidan, om CHS-patienten har turen att stöta på välinformerade läkare – eller om denne själv är insatt innan läkarbesöket – kan man slippa några tester och låta samtalet räcka. Testning rekommenderas ändå för att undvika att andra tillstånd förbises. 

4. Varför orsakar marijuana Cannabinoid Hyperemesis Syndrom?

En vanlig fråga kring CHS är varför cannabis, som så ofta används för att behandla illamående och kräkningar, plötsligt skulle ge motsatt effekt? Mycket forskning behövs fortfarande, men det finns några teorier. 

Marijuana, särskilt THC, aktiverar CB1-receptorer i kroppen. Detta kan i sin tur orsaka några av följande effekter på mag-tarmsystemet:

• Inflammation och visceral smärta;
• Avslappning av nedre matstrupssfinktern;
• Hämning av magsyrautsöndringen;
• Minskad magrörelse;
• Och fördröjd magsäckstömning.

Denna teori säger att om THC konsumeras i stora mängder under lång tid, ger det antiemetiska effekter i hjärnan men stör tarmen, men detta är ännu inte bekräftat. 

Men THC är inte den enda misstänkta vid Cannabinoid Hyperemesis Syndrom, annars skulle det kallas THC Hyperemesis Syndrom. Andra studier, på både människor och djur, som vi inte stödjer,  har funnit att även andra cannabinoider, inkluderat CBD och CBG, och hur de samverkar kan ge både illamåendedämpande eller kräkframkallande effekter, beroende på dosen. 

Motsatta tankar kring befintliga teorier

Om man ser på motsatta tankar blir behovet av fortsatt forskning ännu tydligare. En australisk genomgång från 2006 ifrågasatte vad som egentligen är sant.⁷

”Cannabis har konsumerats i många århundraden och används idag av miljoner människor runtom i världen [...] Det är svårt att tro att ett unikt syndrom orsakat av cannabis aldrig har uppmärksammats av användare eller vårdpersonal tidigare.”

Det kan ligga mycket i ett sådant uttalande, men forskarna gick inte vidare med undersökningen för att mota bevis mot gängse teori. 

Andra menar istället att det kanske inte är själva cannabisen som orsakar symtomen, utan kemikalierna som växterna odlas och gödslas med. Kanske ligger det något i det, då inga fall rapporterats i länder där cannabis odlas enbart med naturliga metoder – till exempel Indien och Asien. 

5. Vilka behandlingar finns för Cannabinoid Hyperemesis Syndrom?

Än så länge finns inga medicinska behandlingar som effektivt lindrar symtomen på Cannabinoid Hyperemesis Syndrom. Det innebär dessvärre att det enda som hjälper mot illamående, kräkningar och buksmärtor är att sluta använda marijuana i alla former. 

Symtomen brukar minska 24 till 48 timmar efter att man upphört med cannabis, såvida man inte påbörjar cannabis igen innan dess. Att sluta är inte bara en tillfällig utan en permanent lösning på störningen, eftersom symtomen ofta återkommer om man börjar med marijuana igen, även efter flera månader eller år. 

Kortvariga behandlingar för att snabbt lindra symtomen kan vara några av följande. Patienten kan även behöva vara inlagd på sjukhus i ett par dagar.

• Ta en varm dusch eller ett bad;
• Intravenös vätskebehandling för att motverka uttorkning;
• Läkemedel mot kräkningar, även om de inte alltid hjälper;
• Smärtstillande mot buksmärtor;
• Protonpumpshämmare mot inflammation i magen;
• Capsaicin-kräm på magen för smärtlindring och illamående;
• Och bensodiazepinbaserade läkemedel för avslappning.

Vid sidan av detta måste personen även få stödjande behandling, såsom vätske- och elektrolytbalans, för att rätta till obalanser som kan uppstå vid upprepade kräkningar.

Varför hjälper varma duschar mot CHS?

Du kanske undrar varför varma duschar rapporteras vara den effektivaste behandlingen för CHS. Det finns tre hypoteser om detta.

En hypotes är att det finns hypotermiska psykoaktiva komponenter i cannabinoider och att varma duschar hjälper till att reglera kroppstemperaturen. En annan teori är att våra CB1-receptorer finns nära kroppens termoreglerande system i hypotalamus och att varmvatten hjälper till att reglera kroppstemperaturen.^{8 9}

En tredje hypotes är att varmt vatten skulle kunna styra blodflödet bort från magen, mot hudytan, och därigenom ”distrahera” från kväljningar. Dock verkar forskarna inte helt nöjda med dessa förklaringar – en nyare teori har dykt upp och förefaller mer lovande.  

Den sista teorin föreslår att riktigt höga temperaturer, över 43°C, eller genom att capsaicin binds, öppnar TRPV1-jonkanalerna, vilket ger antiemetiska effekter i kroppen. Om CHS-patienten kan exponera dessa TRPV1-kanaler för värme eller capsaicin kan man alltså bekämpa emesis, dvs. kräkningar. ^{10 11}

6. Är Cannabis Hyperemesis Syndrom verkligen nytt?

Under arbetet med denna artikel, och genom vår research, har vi noterat att det ofta talas om detta som en nyupptäckt störning. Men det stämmer inte riktigt.

Den första ordentliga rapporten om CHS publicerades faktiskt redan år 2004 av J. H. Allen och andra forskare. Dessutom nämner Mitch Earleywine i sin bok från 2002, "Understanding Marijuana", att arabiska skrifter från 1100-talet redan beskrev illamåendeeffekter av cannabis. 

”Regelbunden användning av hasch kan leda till oupphörliga kräkningar och död” stod det i skrifterna.

Slutligen var sådana biverkningar av kräkningar och illamående redan varnade för i förskrivningsinformationen för Marinol. Marinol är det kommersiella namnet för dronabinol, ett THC-baserat receptbelagt läkemedel som godkändes av FDA redan 1985. 

7. Sammanfattning

För att dra en slutsats om CHS får vi vända oss till filosofins mest kända konstaterande:

"Jag vet att jag inget vet" Sokrates, (470–399 f.Kr.)

Det låter kanske som ett skämt, men faktum kvarstår: innan någon kan diagnostiseras med ett syndrom eller tillstånd borde vetenskapen, medicinen eller vilket område det än gäller, vara säker på vad de gör och säger? 

Tyvärr vet vi idag bara toppen av isberget om cannabis. Mycket återstår att lära om denna växt och dess möjliga fördelar och biverkningar, och ingen hypotes borde litas på fullt ut förrän motsatsen faktiskt är bevisad. 

MEDICINSK DISCLAIMER

Detta innehåll är endast för utbildningssyfte. Informationen som ges är hämtad från forskning från externa källor.

EXTERNA KÄLLOR

1. "Cannabinoid Hyperemesis Syndrome" Jonathan A. Galli, Ronald Andari Sawaya, och Frank K. Friedenberg. December 2011. 
2. "Hyperemesis gravidarum and placental dysfunction disorders" Heleen M. Koudijs, Ary I. Savitri, Joyce L. Browne, Dwirani Amelia, Mohammad Baharuddin, Diederick E. Grobbee, och Cuno S. P. M. Uiterwaal. 
3. "Cannabinoid hyperemesis: cyclical hyperemesis in association with chronic cannabis abuse" J. H. Allen, G. M. de Moore, R. Heddle, och J. C. Twartz. November 2004.
4. "Cannabinoid Hyperemesis Syndrome" Erik Messamore för 15-Minute Pharmacology på YouTube. Maj 2020.
5. "Effects of the 2009 Medical Cannabinoid Legalization Policy on Hospital Use for Cannabinoid Dependency and Persistent Vomiting" Mustafa Al-Shammari, Karina Herrera, Xibei Liu, Brandon Gisi, Takashi Yamashita, Kyu-Tae Han, Mohamed Azab, Harmeet Mashiana, Muthena Maklad, Muhammad Talha Farooqui, Ranjit Makar och Ji Won Yoo. American Gastroenterological Association (AGA), juli 2017.
6. "What is the scope of marijuana use in the United States?" National Institute on Drug Abuse (NIDA), uppdaterad juli 2020.
7. "Cannabis hyperemesis: causation questioned" A. Byrne, R.Hallinan, och A. Wodak. Januari 2006.
8. "Cannabinoid hyperemesis syndrome: a case report and review of pathophysiology" Corina L. Iacopetti och Clifford D. Packer. Mars 2014. 
9. "Cannabinoid hyperemesis and compulsive bathing: a case series and paradoxical pathophysiological explanation" Dale A. Patterson, Emmaleigh Smith, Mark Monahan, Andrew Medvecz, Beth Hagerty, Lisa Krijger, Aakash Chauhan, och Mark Walsh. December 2010. 
10. "The functions of TRPA1 and TRPV1: moving away from sensory nerves" E. S. Fernandes, M. A. Fernandes, och J. E. Keeble. Maj 2012. 
11. "Resolution of cannabis hyperemesis syndrome with topical capsaicin in the emergency department: a case series" Laurel Dezieck, Zachary Hafez, Albert Conicella, Eike Blohm, Mark J O'Connor, Evan S. Schwarz och Michael E. Mullins. Maj 2017.