HIV och cannabis: En potentiell terapi eller en riskabel affär?

• 1. Varför använder personer med hiv cannabis?
• 2. Fördelar och underliggande mekanismer
• 2. a. Anti-inflammatoriska egenskaper
• 2. b. Lindring av neuropatisk smärta
• 2. c. Lindring av illamående
• 2. d. Aptitstimulerande effekt
• 2. e. Förbättrad sinnesstämning
• 2. f. Bättre sömn
• 2. g. Hämning av viral aktivitet
• 3. Fler fördelar eller fler risker?
• 3. a. Neurokognitiv funktion
• 3. b. Terapiföljsamhet
• 4. Ytterligare fördelar med cannabis hos hiv-patienter
• 4. a. Minskat opioidbruk
• 4. b. Ökad fysisk aktivitet
• 5. Cbd: ett lagligt alternativ utan rus
• 6. Pågående forskning
• 7. Sammanfattning

Vi har kommit långt från den tid då en HIV-diagnos var likställt med en dödsdom. Idag, tack vare ART (antiretroviral terapi), kan personer som smittats med humant immunbristvirus leva ett långt, produktivt, lyckligt och relativt hälsosamt liv, eftersom de tillgängliga medicinerna hjälper till att hålla sjukdomen i schack.

Utsikterna är dock fortfarande inte helt ljusa för personer som lever med HIV (ibland förkortat PLWH). Förekomsten av viruset i kroppen samt biverkningarna från ART-mediciner tar ut sin rätt. Det är här cannabis kan vara till hjälp, eftersom olika patientgrupper traditionellt använt denna växt för många symtom som följer med HIV. Samtidigt är många läkare tveksamma till användningen av cannabis vid HIV, då mycket fortfarande är okänt om hur cannabis påverkar hälsan hos HIV-smittade, vilka långtidseffekter den kan ha, och hur den interagerar med antivirala behandlingar.

I den här artikeln går vi igenom den forskning som finns just nu. Förhoppningsvis kan vi dra några praktiska slutsatser kring fördelarna och riskerna med cannabisbruk för personer med HIV.

Varför använder personer med HIV cannabis?

Liksom vid andra allvarliga sjukdomar som cancer eller multipel skleros använder HIV-patienter cannabis för att lindra olika symtom som orsakar lidande, men de hoppas också att något som får dem att må bra också kan hjälpa mot själva grundproblemet. Ju mer vi studerar denna otroliga växt, desto mer tror vi att det faktiskt kan vara så – och att cannabis kan ha fördelar långt utöver ren symtomlindring.

Oavsett vilket har patienter med HIV och aids historiskt sett varit bland de första att använda medicinsk marijuana och konsumerar den fortfarande i högre utsträckning än den övriga befolkningen. Många av oss har hört anekdoter om HIV-positiva som inkluderar cannabis i sin livsstil; vissa känner vi kanske personligen. Forskning bekräftar att användningen av cannabis är utbredd i HIV-positiva grupper.

En studie undersökte HIV-positiva patienter på en stor klinik och fann att så många som en tredjedel av dem rapporterade att de använde cannabis för symtomlindring. De vanligaste rapporterade fördelarna var:

Ett förbehåll är att en stor minoritet av deltagarna (47 %) angav att marijuanaanvändning negativt påverkade deras minne.

En annan studie undersökte andelen HIV/aids-patienter som använt marijuana den senaste månaden, och siffran var så hög som 23 %. De vanligaste rapporterade fördelarna var:

• Lindring av ångest och/eller depression (57%)
• Bättre aptit (53%)
• Ökad njutning (33%)
• Lindring av smärta (28%)

Fördelar och underliggande mekanismer

Vissa fördelar med cannabisbruk som rapporteras av HIV-patienter är så vanliga och har observerats under så många decennier att det knappast finns något tvivel om att de existerar. Dessutom har forskare börjat undersöka möjliga underliggande mekanismer som gör cannabis gynnsamt – och faktiskt upptäckt några av dem. Låt oss titta närmare på dessa.

Anti-inflammatoriska egenskaper

Förmågan hos cannabinoider att dämpa inflammation är väl dokumenterad, och inflammation spelar en stor roll i många sjukdomar, inklusive HIV. Tyvärr utvecklar HIV-patienter ofta andra sjukdomar – hjärt-kärlsjukdom, diabetes, tumörer – och i samtliga spelar systemisk inflammation en nyckelroll. De två viktigaste beståndsdelarna i cannabis – THC och CBD – har länge studerats som potentiella immunmodulatorer, även om de flesta studier gjorts på cellkulturer och djurmodeller, och data från mänskliga prövningar fortfarande saknas.

En studie fann att aktivering av CB₂-receptorn kan bidra till att minska spridningen av HIV i kroppen. CB₂-receptorer finns i stor mängd i tarmen och är mål för både CBD och THC. I en annan studie infekterades laboratorieapor med ett virus likt HIV och behandlades sedan med THC. Denna huvudsakliga psykoaktiva substans i marijuana minskade sjukdomens svårighetsgrad och förbättrade tarmhälsan.

Bland personer med HIV har användning av cannabis kopplats till lägre nivåer av vissa celler och proteiner som hör samman med HIV:s utveckling och relaterade hälsoproblem.

Bland alla cannabinoider fokuserar forskarna helst på CBD (cannabidiol), eftersom den inte ger det rus som kännetecknar marijuana men ändå visar stor potential som medicin. Denna förening har visat sig minska inflammation i HIV-infekterade hjärnceller. HIV-inducerad neuroinflammation kan skapa en "dominoreaktion", där infekterade celler i hjärnan aktiveras och replikerar sig och sprider viruset tillbaka ut i kroppen. CBD stör denna process, minskar inflammationen och håller dessa celler vilande.

I en annan studie som använde mänskliga celler infekterade med HIV, hade CBD också antiinflammatoriska effekter. Den underliggande mekanismen var en minskad produktion av flera cytokiner och kemokiner – dessa ämnen bidrar till inflammation. För er som gillar detaljer, så fann man att CBD också kunde stänga av ett protein som kallas kaspas 1 samt minska aktiviteten hos NLRP3-genen. Båda har viktiga roller i inflammationsprocessen. Dessutom minskade CBD kraftigt förekomsten av HIV i cellerna.

Lindring av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta – som ofta upplevs som "stickningar och domningar", särskilt i händer och fötter – är ett mycket vanligt symtom vid HIV. Det kan vara en följd av skador orsakade av själva viruset eller av medicinerna som används för att bekämpa det. Denna typ av smärta kan kraftigt försämra livskvaliteten och ett verksamt botemedel behövs akut.

Det finns både djur- och kliniska studier som pekar på att cannabis och dess individuella komponenter kan lindra neuropatisk smärta. En studie på råttor undersökte CBD:s förmåga att lindra smärta samtidigt som den minskade inflammation. Studien visade att CBD till råttor minskade mängden proinflammatoriska substanser i deras kroppar. Därmed minskade också nivån av neuropatisk smärta.

En annan studie undersökte de faktiska målen för cannabisföreningar när de utövade sin smärtlindring. I allmänhet påverkar cannabinoider speciella receptorer – CB₁ och CB₂ – men i dessa experiment på gnagare fann forskarna att den smärtlindrande effekten kom av aktivering av en annan receptor kallad α3-glycinreceptorn.

Vidare till klinisk forskning: en studie tittade på HIV-patienter med neuropatisk smärta och fann att rökning av cannabis minskade daglig smärta med 34 % jämfört med en minskning på 17 % med placebo. I en annan studie observerades en minskning av smärta från HIV-relaterad neuropati med 52 % hos de som använde cannabis, jämfört med 24 % i placebogruppen. Dessa resultat och många anekdoter tyder på att cannabis är ett lovande alternativ för HIV-patienter med neuropatisk smärta.

Lindring av illamående

Människor har använt cannabis mot illamående och kräkningar i århundraden, och i modern tid var de första användarna patienter som genomgick cellgiftsbehandling eller fick illamående av andra orsaker. Vid HIV är illamående och kräkningar en vanlig biverkning av vissa antivirala läkemedel, särskilt proteashämmare, så cannabisens antiemetiska verkan kan vara av stort värde.

Tyvärr har de antiemetiska effekterna inte studerats specifikt hos HIV-patienter men observerats som bieffekt i annan forskning. En studie undersökte dronabinol, som är en syntetisk motsvarighet till THC, och visade minskat illamående hos aids-patienter. Forskarna menar att cannabis kan vara ett alternativ för dem som inte svarar på konventionell behandling mot illamående.

Medicinska marijuana-användare bör dock vara försiktiga, då cannabis kan spela dem ett spratt. Det har på senare tid kommit fler rapporter om Cannabinoid Hyperemesis Syndrome (CHS). Det är en sällsynt men långvarig reaktion där man börjar kräkas efter cannabisbruk. Det drabbar främst vissa som rökt mycket och ofta under lång tid, men vissa patienter behöver använda stora mängder cannabis kontinuerligt för symtomlindring och kan därmed riskera att utveckla CHS.

Aptitstimulerande effekt

En annan välkänd positiv effekt av cannabis, som gör det lämpligt för personer med HIV, är dess förmåga att öka aptiten. Dålig aptit och viktnedgång är allvarliga problem och kan leda till aids wasting syndrome. Det är när man tappar mer än 10 % av kroppsvikten och har diarré eller feber mer än 30 dagar.

Standardbehandling vid detta tillstånd är att öka patientens aptit, ofta genom läkemedlet megestrolacetat (Megace). När det gäller cannabisliknande ämnen är den enda som studerats just dronabinol (Marinol) som nämnts tidigare. Denna syntetiska form av THC förbättrade bevisligen aptiten hos aids-patienter och hjälpte dem hålla vikten stabil.

Medan dronabinol tas oralt föredrar vissa patienter naturlig cannabis – de röker precis så mycket att symtomen lindras och får samtidigt bättre aptit som bieffekt. Det ledde till forskning om säkerheten med detta. En liten studie från 2000 visade att HIV-patienter som rökte marijuana i 21 dagar inte fick någon ökning av HIV-virusnivån under perioden. Studien föreslog att medicinsk marijuana kan kombineras med andra läkemedel mot wasting.

Förbättrad sinnesstämning

Även om cannabisens humörhöjande egenskaper inte passar för alla (vissa kan tvärtom tycka effekten är obehaglig), kan det vara ett bra alternativ för de flesta, inte bara vid HIV utan vid många kroniska sjukdomar.

De olyckliga som får aids till följd av HIV drabbas ofta av sorg, oro och depression. Vissa personer med aids som använder cannabis för fysiska symtom rapporterar också förbättrad sinnesstämning. En ny studie på Marinol visade att för aids- och cancerpatienter var eufori en önskvärd bieffekt.

Bättre sömn

Cannabisens effekter på sömnen är omtvistade. Många sorter ger utmärkt sömn, men det finns risk för negativa långtidseffekter. Faktum är att dålig sömn och insomni är vanliga symtom efter att ha slutat med cannabis. Samtidigt kan en god nattsömn, även om den innebär framtida risker, vara otroligt värdefull för personer med svåra sjukdomar som HIV. Inte konstigt att många HIV-patienter rapporterar att cannabis förbättrat sömnen.

En stor enkät fann att de som använt cannabis för sömn kände sig mer utvilade och funktionsdugliga på morgonen, jämfört med dem som använt vanliga sömnmedel eller inget alls. De rapporterade även mindre huvudvärk och mindre illamående. Däremot gjorde cannabis dem ofta segare, mer ångestfyllda och irriterade nästa morgon jämfört med andra sömnmedel.

En annan studie på HIV-patienter med sömnproblem fann att 71 % fick bättre sömn efter medicinsk cannabis. Dessutom kunde 39 % av patienterna dra ner eller sluta helt med receptbelagd sömnmedicin. Bara 21 % rapporterade biverkningar, och inga var så allvarliga att de slutade med cannabis.

Hämning av viral aktivitet

Inom många forskningsområden kring cannabis börjar man ofta med studier om symtomlindring; sedan upptäcker man att växten faktiskt även kan påverka sjukdomens grundorsak. Inom HIV-forskningen är den stora frågan om cannabis kan hämma virusets aktivitet.

En studie på personer under antiretroviral behandling visade att de som även använde cannabis hade en snabbare nedbrytning av HIV-DNA. Det innebär att virusets genetiska material minskar i kroppen, en viktig indikator på effektiviteten av antiviral behandling.

En annan studie undersökte intensivt cannabisbruk bland HIV-patienter under antiviral behandling. Där såg man minskad förekomst av aktiverade och inflammatoriska immunceller hos de som rökte mest, vilket antyder att cannabis kan minska systemisk inflammation och immunaktivering under ART.

Fler fördelar eller fler risker?

Vissa effekter av cannabis på HIV-patienter (se ovan) studeras för sina potentiella fördelar, medan andra väcker oro. Men även här kan det uppstå överraskningar – istället för risker och nackdelar kan HIV-patienter som röker weed faktiskt finna lättnad.

Neurokognitiv funktion

Försämrad hjärnfunktion är en stor oro för HIV-patienter, särskilt när de åldras. Viruset är känt för att orsaka inflammation och nervskador, och eftersom livslängden för personer med HIV nu närmar sig övriga befolkningens, ökar skadorna med åldern.

Det är tydligt att hjärnfunktionen är nedsatt vid påverkan av cannabis, till exempel gällande uppmärksamhet och minne. Hos personer som röker ofta syns även försämrad kognition mellan rökningstillfällena. Forskning visar också att tidig debut med cannabis, till exempel i tonåren, kan sänka IQ.

Man kan tro att HIV-patienter skulle drabbas värre men så verkar inte vara fallet. En studie där man undersökte cannabisbruk och neurokognitiv försämring visade att ämnet snarare hade en neuroprotektiv effekt. Forskarna antydde att förklaringen är cannabisens antiinflammatoriska egenskaper.

En annan studie publicerad 2021 undersökte intensivt cannabisbruk hos HIV-patienter. Här såg forskarna bättre kognitiv prestation hos patienter som tidigare fått diagnosen CUD (cannabis use disorder). Dessa presterade betydligt bättre än sina utan tidigare bruk på test av processhastighet, visuellt lärande och minne, samt motorisk förmåga.

Kort sagt, och likt fallet med äldre användare, verkar HIV-patienters hjärna faktiskt gynnas av marijuana, oavsett om det används medicinskt eller rekreationsmässigt. Dessa effekter behöver dock studeras ytterligare för att kunna avgöra risker och nytta för denna grupp.

Terapiföljsamhet

En annan stor oro är om cannabisbruk påverkar hur noggrant och regelbundet personer tar sin ART-medicin. En viss studie gav denna oro bränsle, då den visade att äldre patienter som använde cannabis var mindre följsamma till behandling än de som avstod.

Men tillgängliga data är motstridiga. En annan studie publicerad 2017 fann att intensivt cannabisanvändning inte gav lägre ART-följsamhet – om patienterna bara inte kombinerade cannabis med stora mängder alkohol. Ytterligare en studie från 2005 visade att patienter som använde marijuana mot illamående hade bättre medicinföljsamhet än andra, medan de som använde det av andra anledningar eller rekreationellt var mer benägna att hoppa över medicinen.

Sammanfattningsvis: sambandet är komplext och påverkas av många olika faktorer, vilket kräver mer forskning. Oavsett vilket bör HIV-patienter komma ihåg hur viktigt det är att följa sin antivirala behandling, eftersom långtidseffekten av sjukdomen beror på det.

Ytterligare fördelar med cannabis hos HIV-patienter

Det finns mycket vi inte vet om samspelet mellan cannabis, HIV-symtom och själva viruset, men tillgänglig forskning antyder ännu fler fördelar än vi redan beskrivit. Här är några exempel:

Minskat opioidbruk

Gång på gång har medicinsk marijuana visat sig vara ett alternativ till opioidläkemedel och dessutom ett säkrare sådant. En studie som bekräftar detta publicerades i januari 2018. Man fann att HIV-patienter med kronisk smärta var mindre benägna att ta opioider om de konsumerade cannabis – något som annars riskerar missbruk och dödliga överdoser.

Ökad fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är viktigt både för friska och för de med kroniska tillstånd, och allt som gör att patienter motionerar mer och hårdare bör utforskas. En studie från 2023 undersökte sambandet mellan substansbruk och fysisk aktivitet hos personer med HIV, kronisk smärta och depression. Man fann att cannabisanvändare rapporterade mer intensiv träning än de utan cannabis, förmodligen tack vare behandlingen av smärta. Genom att uppmuntra rörelse kan cannabis alltså förbättra HIV-patienters hälsa och välmående.

CBD: Ett lagligt alternativ utan rus

Du kanske lagt märke till att i flera av de ovan nämnda studierna har en viss substans ur cannabis, nämligen cannabidiol (CBD), ofta stått i fokus. Det beror främst på dess icke-psykoaktiva verkan, vilket lockar medicinska forskare. En annan fördel med CBD jämfört med THC eller cannabis i sin helhet är att det är lagligt på många platser. Därför väljer HIV-patienter som ogillar rus, vill undvika juridiska problem, eller helt enkelt är skeptiska till cannabis, ofta CBD – som kan tas i form av godisar, olja, kräm m.m.

CBD kan ge viss smärtlindring, minska illamående och dämpa inflammation i kroppen, men verkar inte ha någon effekt på själva HIV-infektionen. Det finns också några saker att tänka på: CBD är lagligt, ger inget rus och har få bieffekter, men hittills är inget CBD-läkemedel godkänt av FDA mot HIV/aids, och samspelet med antivirala mediciner är knappt studerat.

Vi rekommenderar att de som lever med HIV och vill prova CBD börjar med låg dos och successivt ökar efter behov.

Pågående forskning

Under förbudstiden studerades cannabis mest för påstådd skada för individen och samhället, men de senaste årtiondena har fokus skiftat mot terapeutiska effekter. Den trenden håller i sig, även när det gäller HIV.

En kommande studie ska undersöka hjärthälsan hos HIV-patienter som använder cannabis. Forskarna jämför nivåerna av THC och CBD i deltagarnas blod och urin, och relaterar detta till hjärtfunktion och struktur via MRI. Huvudfokus blir att utvärdera risken för hjärtsjukdomar, särskilt inflammation.

En annan studie vid University of Florida kommer under 5 år följa 400 HIV-positiva medicinska marijuana-användare, kartlägga hur ofta och hur mycket de använder, samt innehållet av olika cannabinoider. Fynden jämförs med symtomlindring, men forskarna hoppas också förstå hur cannabis påverkar tankeförmåga, minne och planering hos HIV-patienter.

Forskare vid University of Mississippi School of Pharmacy har under tiden fått anslag för att studera cannabisens antiinflammatoriska och smärtlindrande effekter vid HIV. Målet är att identifiera enskilda cannabinoider som kan ge lindring utan risk för beroende.

Sammanfattning

Av det vi redan vet har cannabis länge varit ett lovande läkemedel som kan hjälpa personer som lever med HIV. Dess möjliga effekter sträcker sig bortom enkel symtomlindring av t.ex. inflammation, smärta, dålig aptit, sömn, oro och depression. Tillgängliga data antyder ytterligare sätt där cannabis kan förbättra livskvaliteten, minska behovet av farliga läkemedel och till och med minska virusets negativa effekt.

Patienter som bor där medicinsk marijuana är laglig och tillgänglig bör överväga det som ett alternativ och diskutera med sin läkare. Även om farhågor om möjliga risker, inklusive långtidseffekter, kvarstår, kan vi hoppas att pågående forskning snart ger mer klarhet kring sambandet mellan cannabis och HIV.