Organiska Näringsämnen för Cannabis: Kompostering

• 1. Vad är kompostering?
• 2. Varför kompostera?
• 3. Fördelar med kompostering
• 3. a. Bra för miljön
• 3. b. Återvinner avfall
• 3. c. Förbättrar jorden
• 3. d. Tillför nyttiga mikroorganismer till jorden
• 4. Grunderna
• 4. a. Kompostbehållare
• 4. b. Organiskt material
• 4. c. Skötsel
• 4. d. Tålamod
• 4. e. Underhåll av komposthög
• 4. f. Vanliga problem med kompost
• 5. Vad ska jag kompostera?
• 5. a. Vad ska man inte kompostera?
• 6. Hur använder jag min kompost?
• 7. Topdressa dina cannabisplantor med egen kompost
• 8. Sammanfattning

Kompostering är en organisk metod för att tillföra näringsämnen till jorden, vilket inte bara kan ge bättre smak på blommorna utan också hjälpa dig att minska avfall – en win-win-situation för alla. Många moderna odlare är vana vid samma rutin: de sår feminiserade frön i jorden och fortsätter att mata sina plantor med flasknäring enligt ett strikt schema. Även om denna metod fungerar otroligt bra och ger konsekventa resultat så fokuserar den bara på växternas hälsa och ofta glöms jordens tillstånd bort. För de som odlar inomhus i krukor och byter medium varje cykel är det inte så stort problem.

Genom att använda kraften i levande jord behöver odlare inte slänga bort sin jord och ständigt köpa nytt varje gång de vill odla mer cannabis. Dessutom spelar jordhälsa en viktig roll utomhus, särskilt när du odlar i upphöjda bäddar eller direkt i marken. Genom att fokusera på vad du ger till jorden och mikroberna som lever där, slipper du anstränga dig med att ge exakta mängder av specifika näringsämnen till dina växter – jordens mikrober gör jobbet åt dig. När det gäller att bygga en frisk jord packad med mikrober och näring är komposten kung! Detta "svarta guld" innehåller många viktiga komponenter som kan förvandla även dålig jord till ett blomstrande bädd av fertilitet.

1. Vad är kompostering?

Kompostering är en process där matrester omvandlas till näringsrik jord, detta sker för att mikroorganismer bryter ner avfallet och gör näringsämnena tillgängliga för växterna. Komposteringen bygger på bakterier, fukt och syre – när du har dessa och rätt organiskt material ger du bakterierna den perfekta miljön att bryta ner materialet, vilket alstrar värme.

Värmen som frigörs hjälper mikroorganismer¹ att "aktiveras" och börja bryta ner det organiska materialet, medan syre och fukt påskyndar nedbrytningen. Att återvinna matavfall på detta sätt är inte unikt för cannabis – det har odlare gjort i många år för att minska avfallet och dra nytta av rikare jord eller spara pengar. När du fördjupar dig i komposteringens värld hittar du snart ett oväntat komplext område. Det finns många sätt att kompostera matrester och trädgårdsavfall. Varmkompostering snabbar upp processen men kräver uppmärksamhet och rätt mängder av nyckelingredienser.

Kallkompostering tar däremot mycket längre tid, men kräver mindre ansträngning och övervakning. För att förenkla kan du se allt du lägger i komposten som mat för mikroberna – organismerna i din komposthög äter bokstavligen det du tillför. Med tiden bryter de ner stora molekyler i bananskal, morotsändar och flis till små molekyler, som bildar ett rikt svart material kallat humus. Nu kan du tillsätta slutprodukten direkt ovanpå dina odlingsbäddar, eller skapa extrakt av den till jordvattning eller bladspray. Den är laddad med växtnäring och nyttiga mikrober som kan hjälpa till att motverka sjukdomar.

2. Varför kompostera?

Kompostering är ett billigt och enkelt sätt att skapa jord – om det görs rätt får du ett levande ekosystem fullt av både makro- och mikronäringsämnen (och mer) än vad du får om du köper organiska näringstillskott i butiken. Kompost förbättrar inte bara jordstrukturen utan fungerar även som långsam frisättning av näring, vilket till skillnad från syntetiska gödselmedel bränner dina plantor. På så vis ger du plantorna toppkvalitativ näring och hjälper till att minska avfall till soptippen.

3. Fördelar med kompostering 

Bra för miljön

Eftersom du använder ett naturligt alternativ istället för syntetisk näring hjälper du till att minska mängden kemikalier i jorden. Även om det inte känns som mycket gör du ändå skillnad.

Kompostering gör att jorden kan binda koldioxid, vilket minskar utsläpp, återupplivar utarmad jord och motverkar erosion.

Återvinner avfall

Kompostering kan minska ditt avfall med upp till 30 %. Detta gör enorm skillnad; när köksavfall hamnar på soptippen saknas rätt förutsättningar för nedbrytning och det omvandlas istället till metan – som är giftigt för oss.

Förbättrar jorden

Kompostering förbättrar inte bara växthälsan. Det kan förvandla även näringsfattig jord. Kompost innehåller gott om näring, hjälper jorden att hålla kvar dem och fungerar likt lera i jord: kompost har en negativ elektrisk laddning vilket gör att den behåller positivt laddade jonnäringsämnen såsom ammonium, kalcium och magnesium. Kompost ökar även luftighet, dränering och jordstruktur. 

Tillför nyttiga mikroorganismer till jorden

Mikroorganismer hjälper till att lufta jorden, bryta ner näringsämnen och kan skydda mot växtsjukdomar.

4. Grunderna

Du behöver inte mycket för att komma igång; du behöver en kompostbehållare och rester – men det krävs tålamod och omvårdnad av mikroberna, och det kan du inte köpa.

Kompostbehållare

För att börja kompostera krävs inte mycket, först och främst måste du veta var du vill göra det. Kompostering kan ske inomhus i en plastlåda, trälåda eller kub av tegel, eller utomhus på en presenning eller direkt på marken. 

Det är enkelt att göra platsen för kompostering själv – det behöver inte vara snyggt, så länge du bygger ett kärl som kan täckas så att fukten behålls.

Organiskt material

Kompost består av nedbrytning av organiskt material¹ för att göra näringen tillgänglig i jorden – därför är organiskt material avgörande. Du kan själv välja vilka frukter och grönsaker eller andra saker du vill lägga i komposten men generellt finns det två huvudtyper: grönt material och brunt material.

En balanserad kvot mellan de två är avgörande för att mikroorganismerna ska frodas, och det finns ingen specifik frukt som är bäst. Om du odlar cannabis måste du ge rester rika på kväve, fosfor och kalium – de makronäringsämnen som finns i:

• Kväve: Sallad, spenat, ruccola;

• Fosfor: Äggskal, stallgödsel;

• Kalium: Banan, gurka, kål.

Tänk på att organiskt material drar till sig flugor och kackerlackor som kan lägga ägg i komposten. Ha därför ett lock eller ett myggnät över för att undvika detta.

Skötsel

I behållaren lever mikroorganismer, så se till att de verkligen är levande.

Var 1-2 vecka bör du kontrollera att din kompost är fuktig – för mycket vatten kan döda mikroberna men se till att den är ordentligt fuktig, annars vattna lite.

Din kompostbehållare behöver inte mycket solljus – placera den i skugga och se till att det finns bra dränering, för nedbrytningen genererar vätska som annars kan dränka mikroberna.

Vill du snabba upp processen ytterligare kan du vermikompostera, vilket innebär att maskar äter matresterna och producerar humus (maskkompost).

Tålamod

Av allt är detta svårast. Kompostering tar tid – det är inte klart över en natt. Nedbrytningsprocessen tar minst 1 månad så ha tålamod – ju längre mikroberna får arbeta, desto mer koncentrerad blir komposten.

Underhåll av Komposthög

Som tur är kräver komposthögar inte mycket underhåll. Mikroorganismer gör det mesta av jobbet själva men om du vänder högen ibland med en grep eller spade påskyndas nedbrytningen. Detta kan göras ungefär var tionde dag. 

Tiden det tar innan komposten är redo råder delade meningar om. Vissa experter menar att 30 dagar räcker, andra anser 6 månader eller mer krävs för nedbrytning. Om du bor i varmt och fuktigt klimat går det snabbare, men vänd det helst var tionde dag och se hur nedbrytningen fortlöper. 

Vanliga problem med kompost

Det finns några vanliga problem som kan drabba komposten. Som tur är finns oftast enkla lösningar.

Blöt kompost

Alltför blöta komposthögar brukar sakna tillräckligt med syre för att mikroorganismerna ska trivas och (om det är extremt) kan de dö. Ofta följer en obehaglig doft. Lösningen är att lufta komposten med en grep och tillsätta mer torrt material som halm eller löv.

Komposten luktar ammoniak

Detta innebär att det finns för mycket kväve. Tillsätt torra, kolrika tillsatser för att snabbt sänka kvävenivån och rädda din komposthög. 

Komposthögen blir inte varm

Oftast beror detta på att komposten är för torr. Det kan vara svårt att hålla rätt fuktnivå men med lite vana går det fint. Gyllene regeln är att hålla den fuktig vid beröring, utan att den blir blöt eller vattendränkt. 

Komposten är för grov och bryts inte helt ner

Detta är inget stort problem men vissa odlare föredrar finare kompost. Vissa rester, såsom majskolvar och äggskal, kan ta flera månader att brytas ner helt. Om du vill ha finare kompost kan du sila den med en trädgårdssil innan du lägger ut den i rabatten. 

4. Vad ska jag kompostera?

Vad du lägger i komposten beror på vilket resultat du vill ha och vad du har tillgång till, men alla komposterbara material är antingen kol (brunt material) eller kväve (grönt material) så du behöver ungefär 50/50-balans för att lyckas.

Grönt material² tillför kväve och är proteinkälla, medan brunt material är kolrikt och hjälper mikroberna att bryta ner rester och lufta komposten.

Här är en allmän vägledning för grönt och brunt material du kan använda i komposten:

Dessa är bara förslag – använd vad du har så länge du håller ungefärlig 50/50-balans. Mikrober behöver kol för energi och kväve för att bryta ner och föröka sig, så ha alltid brunt material i din kompost.

Vad ska man inte kompostera?

• Du ska inte kompostera kött, fisk eller ben. Det finns andra tekniker (bokashi) för att bryta ner sådant men i denna kompost lockar det skadedjur.
• Undvik att kompostera sjuka växter – sjukdomar som tobaksmosaikvirus kan stanna kvar i jorden och smitta allt du odlar med komposten.
• Använd aldrig katt- eller hundavföring.
• Citrusfrukter kan vara dåligt för mikroberna, undvik citron, clementin eller apelsin. 

5. Hur använder jag min kompost?

Din kompost kan blandas med jord – mängden beror på hur länge du låtit den brytas ner. Du kan använda den efter 30 dagar, men längre tid ger högre koncentration av näring, vilket kräver mindre kompost per planta.

Du behöver inte vara rädd för att bränna dina plantor – mängden du blandar med jord beror på hur lång tid cannabisplantorna tar från frö till skörd. Som riktlinje kan du blanda 50 % kompost med 50 % jord och tillsätta mer om det behövs. Komposten fungerar som långsam frisättning så du kan tryggt lägga till mer under tillväxt om det behövs.

Har du låtit komposten stå länge och den blivit kraftig, kan du blanda 1 del kompost med 4 delar jord, exempelvis 800g jord och 200g kompost per kg.

6. Topdressa dina cannabisplantor med egen kompost

Det finns många sätt att tillföra egengjord kompost till cannabisplantor, men vårt favoritsätt är topdressing. Vad är topdressing? Det är precis vad det låter som – att lägga ett lager kompost runt basen av plantan. Komposten fungerar som långsam frisättning av näring och genom att topdressa långsammar du ner näringstillförseln ännu mer. Efteråt behöver du bara vattna som vanligt – vattningen hjälper komposten att naturligt brytas ner så att näringen når odlingsmediet och håller plantan frisk genom hela cykeln. Tänk på att topdressing inte korrigerar näringsbrister. 

7. Sammanfattning

Kompostering är ett billigt och effektivt sätt att ge dina plantor näring – du kan anpassa den till dina behov och bäst av allt – den kan göras av billiga matrester från varje hushåll. Om du har fler tips om kompostering lämna gärna en kommentar nedan!

Externa referenser:

1. Compost and Compost Tea Microbiology: The “-Omics” Era - St. Martin, Chaney & Rouse-Miller, Judy & Thomas, Gem & Vilpigue, Piterson. (2020).

2. Composting parameters and compost quality: a literature review - Azim, K & Soudi, Brahim & Boukhari, S & Périssol, Claude & Roussos, S & Thami-Alami, Imane. (2020).

Detta inlägg uppdaterades senast den 7 april 2022.