När odlare köper cannabisfrön har de lärt sig att lita, bland annat, på skillnaden mellan Sativa- och Indica-sorter. Men en ny studie av kanadensiska forskare ifrågasätter giltigheten i detta tillvägagångssätt.

Forskarteamet jämförde nästan 300 cannabisprover och drog slutsatsen att deras exakta kemiska sammansättning och genetiska uppbyggnad knappt hade någon relation till de vanliga Sativa- och Indica-beteckningarna som används av odlare. Detsamma gäller namnen på de strains som finns på marknaden — de speglar knappt genetikens ursprung eller deras kemiska profil.

Samma DNA med minimal variation

För sin forskning tog författarna 297 sorter vars cannabinoid- och terpeninnehåll tidigare analyserats med massespektrometri och gaskromatografi. Därefter extraherade de DNA av tillräcklig kvalitet från 137 av dessa prover. Varje prov var också märkt som antingen Sativa, Indica eller hybrid av tillverkaren.

Forskarna fann ingen korrelation mellan etiketterna, den genetiska informationen och de kemiska egenskaperna hos proverna. Med andra ord, det fanns inga signifikanta skillnader mellan Sativas och Indicas. På samma sätt kunde prover märkta som samma strain, som OG Kush, skilja sig lika mycket åt som två slumpmässigt utvalda strains med olika namn.

Behov av ny klassificering

Traditionellt använder odlare och konsumenter namnen ”Sativa” och ”Indica” för att särskilja strains med olika egenskaper vad gäller växtstruktur, tillväxtmönster, typ av rus och terpenprofil. Man tror att Sativas är högre sorter med längre blomningstid, medan Indicas mognar snabbare och har en mer kompakt struktur.

Ruset från Sativa anses vara mer stimulerande, medan Indica ger en mer lugnande ”stone”. Specifika aromer kopplas också till olika genetik. Till exempel förknippar användare jordig doft med Indica-fenotyper.

Den nya forskningen tyder på att skillnaden på hela genomet är näst intill obefintlig och antalet genplatser som faktiskt gör skillnad är extremt litet. Men det är just dessa små skillnader som särskiljer en strain från en annan. Cannabisplantan kan producera dussintals cannabinoider (med psykoaktiv potential), samt terpener och flavonoider (som ger cannabis dess unika doft och smak).

Viss evidens tyder på att det finns ett samspel mellan dessa tre typer av molekyler och att deras kombinerade effekt skapar ett unikt rus som varierar från strain till strain. Denna synergi har fått namnet entourage-effekten.

Det hade varit till stor hjälp för rekreationsanvändare om de på något sätt kunde avgöra vilken effekt de kan förvänta sig utifrån strainens etikett. Det är ännu viktigare för medicinska patienter, eftersom det är avgörande för om en viss strain kan hjälpa vid deras tillstånd. Och den gamla Sativa-/Indica-klassificeringen ger helt enkelt ingen vägledning.

Författarna föreslår att det är mer tillförlitligt att studera en produkts detaljerade terpenprofil. Endast då kan användare få en uppfattning om vad de köper.